Kommer utrikespolitiken att kosta Biden valet?

När stora frågor om amerikansk utrikespolitik kolliderar med ett val är det sällan goda nyheter för en sittande president. Liksom många ledare före honom har USA:s president Joe Biden fått några av dessa frågor riktade på sig, såsom Rysslands invasion av Ukraina. Vissa har sitt ursprung i tidigare förvaltningar, såsom tillbakadragandet från Afghanistan. De flesta är en blandning av båda, som Israels vedergällning mot Gaza och Irans roll. Många analytiker spårar början på Bidens utrikespolitiska problem till vad som ofta beskrivs som det "felaktiga" amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan. Isolerat, och trots den helt undvikbara tragedin som har utspelat sig där, är det osannolikt att Afghanistan ensamt har haft en valinverkan utöver det som vissa politiska förståsigpåare har vridit åt sig. Precis som i Vietnam är dagens demokratiska parti splittrat av Biden-administrationens svar på Gaza. I primärvalet i Michigan i februari röstade mer än 100 000 demokrater "oengagerade" som en del av en samordnad kampanj för att skicka ett meddelande till Biden och krävde att han skulle göra mer för att stoppa slakten av palestinier i Gaza. I valet 2020 vann Biden Michigan med drygt 150 000 röster. Risken för Biden är att han inte har förutsett hur mycket hans egen utrikespolitik kan undergräva det budskapet och styrkan i hans personliga vädjan. Omröstningar tyder på att cirka två tredjedelar av amerikanerna stöder en omedelbar vapenvila i Gaza. Bidens politiska oförmåga och personliga ovilja att distansera USA från Israel, och hans administrations pågående vägran att sätta villkor för militärt bistånd, bryter isär den lösa röstkoalition som förde honom till makten. Han kommer att behöva denna koalition för att hålla, och visa sig rösta, om han ska vinna omval.